HEJ. Jag skulle vilja skriva nåt smart och genomtänkt nu när jag ändå har öppnat ett nytt inlägg and shit men jag är apförkyld och sitter och huttrar i ett hörn i soffan, och innan dess har jag typ jobbat jävel så min hjärna är mosigare än vanligt. Jag saknar att blogga men jag vet inte vad jag ska blogga om, så nu bloggar jag ändå utan något som helst mål eller mening. HURRA!
Några (jävligt ofarliga, jävligt ytliga) tankar:
1. Jag har fett mycket pengar för en gångs skull, och ett skriande behov av att köpa nya kläder eftersom jag har "vuxit ur" förra årets sommarkläder och är allmänt ytlig. Tyvärr är jag totalt stilförvirrad för närvarande och klär mig typ uteslutande i t-shirt och jeans (vilket jag egentligen hatar) och lyckas absolut inte hitta något som jag vill ha. Önskar att det här till och med gjorde mig väldigt irriterad, men jag är typ för trött för att bli det.
2. Kanske borde ha varit punkt 1 egentligen, men vafan. Vi har gjort slag i saken och bokat en långweekend i Berlin i slutet av augusti! Vi har pratat om att åka nånstans, var som helst, typ sen vi blev ihop men aldrig fått tummen ur. Men nu! Nu jävlar! Peppen!
(Eh ja, så vill man tipsa om nåt awesome där så får man gärna säga nåt.)
3. Jag har läst ut "Emma" av Jane Austen! Gillade mycket.
4. Förutom hjärnmos och förkylning så mår jag oförskämt bra. Tror att det är därför jag inte bloggar, jag bloggar som mest (och som bäst) när livet inte är så kul. Jag är bra på gnäll och dålig på att hantera när livet är gött, åtminstone i skriftlig form.
5. Jag har fortfarande inte kommit över Twin Peaks.
Men eh, jag kan ju ge det här med ett inlägg om dagen i två veckor ett försök igen. Men det kan bli en menlös bild på en tomatplanta eller nåt. Men ni kan ju försöka gilla mig ändå, tack på förhand!
PUSS
(Nej jag är inte full, bara snorig)
Jag gillar dig. Det fattar du väl?
SvaraRadera(Och tror du är något på spåren nu, jag bloggar sjuuuuuukt dåligt nu med, men jag mår BRAA!)
kan inget om berlin. men det blir nog fett.
Right back at ya min lilla svenskimå!
RaderaAlltså, skriver jag om allt som är bra så känns det som jag skryter eller är nån slags Underbara Clara-klon. Men det vore för jävla trist om man bara gnällde när livet faktiskt är mer än uthärdligt för en gångs skull.