torsdag 31 maj 2012

Disktrasa

Alltså denna förkylning. Ligger som en sur disktrasa i soffan och bara andas genom ena näsborren. Hade typ kunna vara en mindfulnessövning om jag hade varit lagd åt det hållet, men jag blir bara stressad av känslan av att alla mina precious hjärnceller är på väg ut genom min kran. Jag är nu så dum i huvudet att jag inte ens har vett att skämmas över att jag hämtat mat på den lokala sushin två dagar i rad.

SKÖNT, för just nu orkar jag inte med något känsloregister känner jag.

Men ja, lite stressande också. Fortsätter det så här ett tag till kanske jag blir jämställdist. Eller börjar läsa Paulo Coelho.


Den här disktrasan har garanterat läst Paulo Coelho.

onsdag 30 maj 2012

Statusuppdatering

HEJ. Jag skulle vilja skriva nåt smart och genomtänkt nu när jag ändå har öppnat ett nytt inlägg and shit men jag  är apförkyld och sitter och huttrar i ett hörn i soffan, och innan dess har jag typ jobbat jävel så min hjärna är mosigare än vanligt. Jag saknar att blogga men jag vet inte vad jag ska blogga om, så nu bloggar jag ändå utan något som helst mål eller mening. HURRA!

Några (jävligt ofarliga, jävligt ytliga) tankar:

1. Jag har fett mycket pengar för en gångs skull, och ett skriande behov av att köpa nya kläder eftersom jag har "vuxit ur" förra årets sommarkläder och är allmänt ytlig. Tyvärr är jag totalt stilförvirrad för närvarande och klär mig typ uteslutande i t-shirt och jeans (vilket jag egentligen hatar) och lyckas absolut inte hitta något som jag vill ha. Önskar att det här till och med gjorde mig väldigt irriterad, men jag är typ för trött för att bli det.

2. Kanske borde ha varit punkt 1 egentligen, men vafan. Vi har gjort slag i saken och bokat en långweekend i Berlin i slutet av augusti! Vi har pratat om att åka nånstans, var som helst, typ sen vi blev ihop men aldrig fått tummen ur. Men nu! Nu jävlar! Peppen!

(Eh ja, så vill man tipsa om nåt awesome där så får man gärna säga nåt.)

3. Jag har läst ut "Emma" av Jane Austen! Gillade mycket.

4. Förutom hjärnmos och förkylning så mår jag oförskämt bra. Tror att det är därför jag inte bloggar, jag bloggar som mest (och som bäst) när livet inte är så kul. Jag är bra på gnäll och dålig på att hantera när livet är gött, åtminstone i skriftlig form.

5. Jag har fortfarande inte kommit över Twin Peaks.

Men eh, jag kan ju ge det här med ett inlägg om dagen i två veckor ett försök igen. Men det kan bli en menlös bild på en tomatplanta eller nåt. Men ni kan ju försöka gilla mig ändå, tack på förhand!

PUSS

(Nej jag är inte full, bara snorig)

torsdag 17 maj 2012

Ful men glad på flygardan

Idag hade jag tänkt visa upp min nya frisyr. Jag tog en jävla massa bilder i försök att fånga kalufsen på bild, men jag har helt enkelt varit hopplöst ful idag.

Det är snyggt men det syns inte.

Det kan jag bjuda på! För förutom ett jävligt ofotogeniskt ansikte så har jag haft en odrägligt strålande flygardag. En sån där som innehåller lång sovmorgon, filosoferande över slutet av Twin Peaks (spoila inte för de som inte har fått se det än!), fika på ett mirakulöst superlugnt kafé, pyssel med en loppislampa som kommer att bli fab, göttig middag, uthämtning av ett bokpaket och bio med lagomt hjärndöd film (Tim Burtons senaste, som var... extremt tramsig).

Idag ligger jag på plus. Imorgon ska jag upp kvart i sju.

tisdag 15 maj 2012

Det här med Blondinbella och utviket

Alltså, jag tror verkligen att Bella menar väl och jag tyckte att den text som jag har sett ur kampanjen var väldigt vettig, då den inte kom med någon gammal trött "kvinnor ska ha kurvor!"-formulering utan menade att det inte finns några rätt eller fel med våra kroppar och att de i varje fall inte i första hand är till för att behaga. Grejen är bara att genom att Bella tar av sig kläderna och ställer sig i en sexig pose så går hon från att vara ett subjekt med en massa vettiga tankar om kroppen och idealen till att bli ett objekt som ska sälja lösnummer av en tidning som denna upplaga valt att publicera en massa vettiga tankar om kroppen och idealen. Det sänder ett jävligt blandat budskap - typ "bry dig inte om kroppen och idealen, det viktiga är att man mår bra, men det lite viktigare än det är att du fortsätter betrakta din kropp som en vara och dig själv som ett varumärke". 

För det är klart att det är business bakom, Bella vet att ett nummer med en naken tjej på framsidan säljer bättre än ett nummer med en påklädd tjej eller ingen tjej alls. Och det är det som är problemet. Genom att vi tänker på kvinnokroppen (både den egna och andras) som objekt så frikopplar vi vårt jag från våra kroppar, och förvandlar våra kroppar till projekt som måste filas och slipas på. Vi slutar vara ett med våra kroppar och börjar istället bara befinna oss i våra kroppar, som blir något slags köttsligt fordon som hela tiden kräver underhåll och utsmyckning, och som ständigt kan förbättras.

Jag tror inte att jag är ensam om den här känslan av att inte vara ett med min kropp eller inte ens känna att min kropp är ett objekt som tillhör mig, för jag tror att det budskap som vi matar tjejer med från vaggan till graven är att våra kroppar är allmän egendom. Från det att Pelle rycker Lisa i flätorna och det bortförklaras från vuxenvärldens sida med att Pelle givetvis bara är förtjust i Lisa, till att Blondinbella tar av sig kläderna för att sälja lösnummer via varenda person som upprört hävdar att kvinnor som inte rakar armhålorna förfular sig själva och aldrig kommer att få uppleva heterosexuella samlag - kvinnor har en skyldighet att tolerera att andra tar för sig av deras kroppar och en skyldighet att se till att andra inte får ont i ögonen av att se på deras kroppar. Att behaga.

söndag 13 maj 2012

Tystnaden som uppstår när Annelie Enochson påstår att den finns en homonorm

Alltså, jag hade velat blogga mer i helgen men tyvärr har jag varit helt uppslukad av tanken på den enligt Annelie Enochson väldigt livaktiga och fruktansvärt farliga homonorm (som inte vill kristdemokrater något väl) som lurar på det vanliga hederliga heterosexuella verklighetens folk i det här landet.

Jag kan inte låta bli att undra var i hela helvetet som Annelie Enochson iakttagit denna homonorm.Var det besvikelsen i hennes föräldrars ögon när hon berättade att hon känner sig primärt sexuellt attraherad av män, eller var det när andra på debattsidesplats i tidningen ville mena att hon inte skulle bli en bra förälder eftersom hon ville få barn inom ett heterosexuellt förhållande?

Var det när folk skrek att hon var ett jävla äckelhetero efter henne i skolkorridoren, eller när hon inte bara inte kände sig bekväm utan rent utav otrygg med att hålla sin man i handen på offentlig plats?

Jag vet inte. Jag vet bara att Annelie Enochson har rätt i sak - KD har ingenting att göra på Pride, för KD borde krypa tillbaka till den unkna femtiotalshåla som den kom från och skämmas ögonen ur sig.

Det, mina vänner, är vad Jesus hade gjort om han hade hört talas om skiten människor säger i hans namn.

lördag 12 maj 2012

Eleven eleven

Elsa har utmanat mig och det har tagit sjukt lång tid att svara för att hon har ställt så himla bra frågor. Men så här säger jag i varje fall:

1. Vilka är dina favorit-TVserier?
Six Feet Under, South Park, Arrested Development, Parks & Recreation, 30 Rock och Twin Peaks.

2. Om du kallar dig feminist: vad innebär det begreppet för dig? Er som inte gör det, hur motiverar ni det? Finns det någon aspekt av begreppet som ni tycker är bortglömd eller någon bit ni vill foga in som fattas?
Jag kallar mig för feminist för att jag är övertygad om att det finns en strukturell underordning av kvinnor i samhället och den vill jag på alla sätt som går motverka.

3. Välj fem saker ni skulle införa om ni fick bestämma allsmäktigt och fritt.
Så himla svårt! Men sex timmars arbetsdag (som sagt), ingen jävla privatisering av viktiga samhällsfunktioner som skola, vård, kollektivtrafik o.d., avskaffa tvångssteriliseringar, delad föräldraledighet by default och livskunskap som obligatoriskt ämne i grund- och gymnasieskola.

4. Vilken är Sveriges roligaste person? Motivering, please.
Det är nog rätt jämnt skägg mellan Nanna Johansson och Liv Strömquist. Motivering känns överflödig - de tecknar serier som jag ofta känner igen mig i och som jag därför kan skratta åt när det känns jävligt hopplöst att vara feminist.

5. Vad tycker du bäst om hos dig själv och vad ogillar du hos dig själv? Tycker du att andras uppfattning om dig själv stämmer överens med den du själv har?
Jag tycker bäst om att jag är stryktålig. Vilka skitsituationer jag än hamnar i och hur dåligt jag än mår så lyckas jag alltid resa mig igen. Och så tycker jag om att jag är smart och rolig och att jag har lätt för att tänka mig in i hur andra känner och tänker.

Jag ogillar att jag är konflikträdd och ofta knyter näven i fickan. Och att jag ibland är lite väl bossig, hur det nu går ihop med det konflikträdda i mig. Men vi är väl rätt komplexa, vi människor.

Jag tror att andra kan missuppfatta att jag är lite reserverad med nya människor som att jag är dryg och ointresserad, vilket jag inte är.

6. Berätta lite om dina fördomar.
Oj, jag har nog rätt många. Men generellt har jag nog mest fördomar om killar (särskilt i grupp) och människor som har sport som huvudsakligt intresse. Killar i grupp för att det verkar locka fram irriterande grejer som brölighet och misogyni, och människor med sport som huvudsakligt intresse för att jag själv tycker att det är så jävla boring.

7. Vad tror du krävs för att kunna älska någon livet ut?
Alltså, jag tänker inte på kärlek som någonting som nödvändigtvis tar slut för att ett förhållande tar slut. De personer som jag verkligen har älskat älskar jag fortfarande på ett eller annat sätt och tror att jag alltid kommer att göra. Men jag antar att frågan handlar om vad som krävs för en livslång kärleksrelation, och jag tror att det är viktigt att man 1. i grunden har någorlunda liknande värderingar, 2. kan kommunicera med varandra på ett konstruktivt sätt och 3. inser att ingen annan människa kan uppfylla alla ens behov. Ingen kan vara någon annans allt-i-allo.

8. Beskriv den ultimata trerätters-middagen. No limits ;)
Då blir det nog den klassiska nyårsmenyn hemma hos mina föräldrar (toppad med löjromstoast till förrätt): Porterstek med råstekt potatis till huvudrätt och chokladmousse till efterrätt.

9. Hur hanterar ni och förhåller er till skönhetsideal? 
Jag har kämpat rätt länge med skönhetsidealen för egen del. Jag var väldigt länge övertygad om att jag var osedvanligt ful (alltså rent av missbildad, liksom mer än vad den genomsnittliga tonåringen tycker om sig själv), och än idag så skulle jag nog inte drista mig till att säga att jag är särskilt vacker. Och jag önskar att jag inte brydde mig så värst mycket om det, att det inte var viktigt för mig men det är svårt i en omvärld som hela tiden betonar vikten av kvinnors utseende. Så jag försöker att hålla idealen på en armlängds avstånd, jag försöker att se det på håll och ur ett större perspektiv men ofta kletar sig skiten in på bara huden ändå och så står man där och nyper sig i sidfläsket. Det är komplicerat, helt enkelt.

10. Vari ligger ert största engagemang och varför tror du att det är så?
Det varierar beroende av var jag befinner mig i livet. Just nu är det mycket kropp och ideal och det tror jag beror delvis på att det är någonting som har blåst upp på nytt under våren i och med "Ta håret tillbaka!"-kampanjen, men också för att jag själv försöker hitta ett sätt att förhålla mig till min egen kropp och till de ideal som jag förväntas eftersträva. Och kanske också för att kroppen är så grundläggande - det ständiga objektifierandet av kvinnokroppen är inte bara något som påverkar hur jag ser på min kropp ur ett skönhetsperspektiv men också hur jag ser på mig själv som människa.

11. Nämn tre böcker alla borde läsa och berätta varför.
1. "Ett UFO gör entré" av Jonas Gardell. För att det är en av de mest smärtsamma skildringarna jag vet av högstadietiden. Jag har aldrig gråtit och skrattat så mycket åt en bok.
2. "Varat och varan" av Kajsa Ekis Ekman. För att den ger kött på benen om man instinktivt känner att legalisering av sexköp och surrogatmödraskap är fel men inte kan formulera varför man känner som man gör.
3. "Prins Charles känsla" av Liv Strömquist. För att hon totalt dissekerar den romantiska kärleken och det var fan på tiden att någon gjorde det. Ärligt talat.

måndag 7 maj 2012

Latbloggande

Ja, men jag blir ju alltid så här när jag börjar på ett nytt jobb. Jag är så fokuserad på att klara av arbetsdagarna och sätta mig in i alla rutiner och grejer att jag inte orkar formulera en enda vettigt tanke i skriftlig form, och när jag gör det så är jag alltid sist på bollen och alla andra pratar om nåt annat. Så ni får några andra jävligt ovettiga tankar:
  • Varje gång jag åker förbi Fittja på vägen till eller från jobbet så tänker jag "Kuknej". Can't help it.
  • Hänga tavlor är fan det svåraste momentet i att inreda, och det ser jävligt deppigt ut utan någonting på väggarna. I övrigt har jag upptäckt två centrala teman i den konst vi har hemma - skräckfilmsbarn och pulserande skogar. Jag gillart, men jag vet inte riktigt vad det säger om oss. Kanske att vi borde köpa några intetsägande mindre intensiva affischer på typ IKEA. Eller tvärtom, köpa oss en stor jävla fantasydrake som dricker blod i smide att ha ovanför soffan.
  • Det är så jävla skönt att vara befriad från att marknadsföra mig själv hela jävla tiden. Det är fan det värsta med att vara arbetslös, att hela tiden förställa sig för att passa en potentiell arbetsgivare.
  • Om man ska åka på en långweekend med sin loverboy under sensommaren/början av hösten, ska man då åka till Berlin eller Paris? Eller någon helt annanstans? Varför?
  • Det skumma i att ha kommit upp i den åldern då det inte längre är ovanligt tidigt att skaffa barn och gifta sig and shit. Vad fan är det frågan om egentligen? Är jag VUXEN nu eller?
Möh, hoppas att jag kommer igång igen snart. Jag hatar att skriva såna här inlägg, det är latbloggande och jag kan ju bättre egentligen. Nåväl.